Ställa Ryssland till svars

Folkrättsbrott

EU arbetar hårt för att se till att alla folkrättsbrott som begås i Ukraina inte förblir ostraffade.

Brott mot mänskligheten, krigsbrott, folkmord och aggressionsbrott anses vara de mest allvarliga överträdelserna av folkrätten. De kallas också för de allvarligaste internationella brotten eller massövergrepp.

Ukraina utreder över 152 000 fall av misstänkta folkrättsbrott, men antalet faktiska fall är troligtvis mycket högre.

Så ska Rysslands brott i Ukraina lagföras

För att hjälpa till att samordna insamlingen av bevis har kommissionen bidragit till Internationella centrumet för lagföring av aggressionsbrottet mot Ukraina (ICPA) i Haag. Centrumet finns inom den gemensamma utredningsgrupp som får stöd av Eurojust, och stöder samordningen av nationella utredningar av aggressionsbrottet mot Ukraina.

Kommissionen fortsätter också att stödja befintliga mekanismer genom att

• ha bidragit till ICC:s kapacitet med över 10 miljoner euro sedan invasionen inleddes
• ha stärkt det ukrainska riksåklagarämbetet med över 6 miljoner euro till it och utrustning och bistå EU:s rådgivande uppdrag inom den rådgivande gruppen för massövergrepp för EU, USA och Storbritannien
• ha sett till att Eurojust är redo för sitt uppdrag – genom den ändrade Eurojustförordningen kan byrån på ett säkert sätt bevara, lagra och analysera bevis som gäller internationella brott i en ny databas
• bistå Eurojust och Europol, som fungerar som samordningsnav för EU-ländernas nationella utredningar 
• samarbeta med våra internationella partner för att säkerställa ansvarsutkrävande och globala insatser. 

Lagföring av aggressionsbrottet

Ett aggressionsbrott begås i allmänhet av ett lands högsta politiska och militära ledning och riktar sig mot ett annat lands suveränitet, territoriella integritet eller politiska oberoende. Aggressionsbrott omfattar invasioner, militära ockupationer, annekteringar genom bruk av våld, bombningar och militära blockader av hamnar. Ryssland har begått samtliga de här brotten.

Eftersom Ryssland inte är konventionsstat till Romstadgan för Internationella brottmålsdomstolen är domstolen i dagsläget inte behörig när det gäller aggressionsbrottet. Kommissionen och EU:s utrikesrepresentant har bidragit till diskussionerna i kärngruppen för inrättandet av en särskild domstol för lagföring av aggressionsbrottet mot Ukraina.

I maj 2025 enades en internationell koalition som består bland annat av kommissionen, EU:s utrikesrepresentant, Europarådet och Ukraina om att inrätta en särskild domstol.  

I juni 2025 skrev Ukraina och Europarådet under avtalet om inrättandet av den särskilda domstolen. När domstolen har inrättats ska den ställa ryska politiska och militära ledare till svars för aggressionsbrottet. 

Ersättning för skador

EU arbetar för att garantera att Ukraina och dess folk får full ersättning för de skador som Rysslands anfallskrig har orsakat. Därför har EU anslutit sig till registret över skador på Ukraina – från början som associerad medlem men sedan juli 2024 som en fullvärdig part.

Registret har skapats inom ramen för Europarådet och ska registrera anspråk på ersättning för skador eller förluster med koppling till Rysslands angrepp i och mot Ukraina. Skadekategorierna omfattar materiell förstörelse, fysisk och psykisk skada, tvångsförflyttning och förlust av anhöriga.

EU stöder registret genom att ge ett årligt bidrag och delta i möten för konferensen för parterna.

Registret ska införlivas i skadeståndskommissionen, ett organ som ska avgöra skadeståndsanspråken och bestämma värdet på den ersättning som Ryssland ska betala. Arbetet för att inrätta skadeståndskommissionen pågår och EU vidtar nödvändiga åtgärder för att kunna delta i de kommande förhandlingarna.

Till följd av Rysslands angrepp på Ukraina bildade EU-kommissionen i mars 2022 arbetsgruppen ”Freeze and Seize” som ska se till att EU:s restriktiva åtgärder genomförs mer effektivt, särskilt frysningen av tillgångar. Det ska framför allt ske med stöd i straffrätten.

Kommissionen leder arbetsgruppen som ser till att EU-länderna och EU:s byråer Eurojust, Europol och Eppo tillsammans kan arbeta för att genomföra EU:s restriktiva åtgärder och bekämpa överträdelser av sanktionerna.

Arbetsgruppen samarbetar med internationella partner, bland andra sina motparter i Ukraina och i G7.

Genom sin ämnesövergripande strategi har arbetsgruppen bidragit till utformningen av nya verkställighetsverktyg, t.ex. den frivilliga självredovisningen av överträdelser av sanktionerna, som ingick i 13:e sanktionspaketet. Ett annat exempel är direktiv (EU) 2024/1226 om enhetligare brottsrekvisit och påföljder för sanktionsöverträdelser som antogs i april 2024.

Utifrån underlag från arbetsgruppen har Eurojust regelbundet jämfört EU:s sanktionslista över privatpersoner och företag med Eurojusts data om pågående ärenden. Europol har också inlett Operation Oscar för att jämföra EU:s sanktionslista med tillgängliga operativa data för att identifiera kopplingar till organiserad brottslighet och penningtvätt och bidra till spårning och frysning av vinning av brott. Hittills har över 2 miljarder euro i tillgångar frysts.

Täppa till luckor i lagen

Så länge som Rysslands angrepp mot Ukraina pågår är det mycket viktigt att EU:s sanktioner genomförs fullt ut. Det ska inte löna sig att bryta mot sanktionerna. EU-lagstiftningen har därför stärkts genom att

• EU-reglerna om förverkande och återvinning av tillgångar har skärpts
• brott och straff när det gäller överträdelser av EU:s sanktioner har harmoniserats
• alla personer som omfattas av EU:s sanktioner måste uppge sina tillgångar i EU.

Syftet är att stärka EU-sanktionernas avskräckande effekt och förse EU-länderna med rättsliga verktyg för att kunna ta ännu fler tillgångar i beslag när de är kopplade till ett brott.

Återuppbyggnaden av Ukraina

Drygt 210 miljarder euro av den ryska centralbankens tillgångar har immobiliserats i EU.

EU har vidtagit flera åtgärder för att använda de extraordinära intäkter som genererats av förvaltningen av de immobiliserade ryska statliga tillgångarna i EU.

Under 2024 antog EU en modell för de extraordinära intäkterna som gör att de kan användas till att ytterligare stödja Ukraina. Beroende på räntorna kommer intäkterna troligtvis att uppgå till cirka 2,5 till 3 miljarder euro om året. 

I augusti 2025 fick EU 1,6 miljarder euro i exceptionella vinster i form av räntan på de likvida medel som genererats av den ryska centralbankens immobiliserade tillgångar, som finns i värdepapperscentraler i EU.

Efter G7-ledarnas toppmöte i juni 2024 antog EU dessutom de nödvändiga lagtexterna för att genomföra modellen med lån för påskyndad användning av extraordinära intäkter (ERA-lån). På så sätt kan de extraordinära intäkterna användas till att återbetala det lån på 45 miljarder euro som G7-partnerna har beviljat Ukraina. EU:s bidrag till detta låneprogram kommer att uppgå till 18 miljarder euro och betalas ut till Ukraina i form av delbetalningar av ett nytt makroekonomiskt lån fram till slutet av 2025. 

^{Senast uppdaterad: 22 augusti 2025}