Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - 8. Den egyptiska kulturen i Mellersta riket och Nya riket. - Den äldsta kananeiska kulturen. - Den s. k. Amarnatiden
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
78
C. BEZOLD, DEN ÖSTERLÄNDSKA FORNTIDENS KULTURVÄRLD.
"54S£;-
**&&&. m m* m
Syriska beduiner i Egypten.
Väggmålning i en graf i Beni Hasan.
med den ursprungliga kattgudinnan Bastet eller Bubastis och med den ursprungliga
lejongudinnan Sehmet.
Blott för en kortare tid, endast några årtionden, blef under den adertonde dynastiens
tid denna Amondyrkan våldsamt undertryckt. Ur askan efter Amenofis IV:s med
fanatisk ifver upptända reformbrand framgick den oskadd och endast sa mycket lifs-
kraftigare. All den dyrkan, som egnades andra stora gudar, såsom en Ptah af
Memfis eller den äfven i sin förra gestalt fortlefvande Re, förbleknade inför den. Likväl
förblef den egyptiska religionen politeistisk ända in i sina sista skeden. I befolk-
ningens bredare lager fanns det alltjämt en fruktbart jordmån, där åter och åter nya
föreställningsformer af gudomliga krafter kunde spira upp eller slå rot - somliga
ursprungligen inhemska, andra åter införda från utlandet, från Asien - ända tills
grekiska kulturelementet för alltid gjorde slut på all egyptisk egenart.
De viktigaste punkterna i den betydelsefulla dödskulten under Nya rikets tid äro
att söka i det småningom sa godt som fullständiga identificerandet af de fromme med
Osiris själf och den därmed sammanhängande tron, att de skulle återuppvakna till ett
verkligt nytt lif. Vidare, att de skulle förflyttas till stjärnorna, till de saliges boningsort
på himmelsoceanens öar, dit man tänkte sig, att de fördes i båtar af en färjkarl eller ock af
gudomliga fåglar. Slutligen, att de skulle moraliskt pröfvas af 42 gudomliga domare före
sitt inträde i Osiris’ västerut belägna rike. Dessa åskådningar ledde visserligen icke till
någon formlig dyrkan af aflidna förfäder. Men de utgjorde underlaget för seden att
i grafvarne nedlägga gåfvor åt den döde, for att han icke skulle sakna mat och dryck,
betjening och tidsfördrif i den andra tillvaron. Med dessa åskådningar samman-
hänga zzsefctf-figurerna, som skola arbeta för honom på andra sidan grafven, och de
hjärlformiga skarabeerna, som skola pröfvas af domarne i stället för hans eget hjärta.
Af dem förklaras äfven de olika besvärjelseformler, amuletter och heliga tecken, som
skulle bevara honom från all olycka, samt de rikt utvecklade offerritualerna och
regelbundna dödsfesterna. Men framför allt gåfvo dessa läror anledning till den
världsbekanta balsameringen och mumificeringen af liken, hvari egypterna ända ned
till den ptolemeiska perioden visade ett hittills oöfverträfladt mästerskap.
Det ar bilden af en ursprunglig och kraftig kulturutveckling, som träder oss till
mötes på egyptisk mark, alltifrån den primitiva, odlingens enkla linier fram till den
färgmätlade täfla, som visar sig i nya rikets välordnade kulturstat med dess för-
finade lefnadssätt och rika utveckling af prakt och ståt. I det stora hela förlöper
denna utveckling rätlinigt. Äfven om utan tvifvel Hyksos’ infall likaväl som mången
inre kris, som Egypten under århundradenas lopp torde hafva haft att öfvervinna, icke
kunnat undgå att inverka hämmande på landets allmänna utveckling; sa förmådde
likväl icke främlingsväldet i något afseende hejda den mäktiga kulturström, som
genomflöt Nildalen i täflan med dess väldiga, befruktande vattenåder. Tvärtom
meddela de få tillförlitliga uppgifter, som finnas bevarade från denna tid, att de
byteslystna asiatiska barbarerna redan kort efter sina första våldsbragder förstodo
att till en viss grad anpassa sig efter den förhandenvarande kulturen. De icke
blott tillegnade sig de titlar, som Nillandets förra konungar burit (hvilket ju kunde
hafva sin politiska betydelse), utan de fördrogo, ja, beskyddade villigt egypternas olika
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>